Bakgrund

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning

Sedan ett antal år tillbaka har forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning genomförts för svenska sjöar och kustvatten. Som ett underlag för löpande övervaknings- och planeringsarbete har det här drivits en vattenkvalitetsservice med syfte att förse Naturvårdsverket, HaV, Vattenmyndigheten, Länsstyrelser och kommuner m.fl. med information om vattenkvalitet i Norra Östersjön och Mälaren, Vänern och Vättern.

Med vattenkvalitet menas här koncentrationsnivåer och trender för klorofyll, siktdjup, suspenderat material och humus (CDOM).

Vattenkvalitetsinformationen är baserad på satellitdata

Den sensor som har använts i arbetet heter MERIS, vars egenskaper speciellt utvecklades för vattentillämpningar. Under cirka fem av sju dagar i veckan registrerade MERIS bilddata över Sverige. Det innebär i teorin att man fem dagar i veckan skulle kunna få en uppskattning av exempelvis klorofyllkoncentrationen för en vattenförekomst baserat på förkomstens hela areal. I Sverige är dock molnen en stor begränsningen och normalt kan man räkna med 20-30 bilder över ett område/en förekomst under en säsong (april-september). Bilden nedan ger ett exempel på hur en satellitbild kan se ut och dess täckning.

Processeringen resulterar i koncentrationskartor

Den synoptiska täckningen är oslagbar och data för hela Sverige samlas in under loppet av några minuter. Den av vattnet reflekterade solstrålningen registreras av sensorn och kan sedan via ett omfattande kalibrerings- och processeringarbete räknas om till koncentrationer av olika vattenkvalitetsparametrar. Processeringen resulterar i koncentrationskartor för de aktuella parametrarna som sedan kan bearbetas vidare.

Bilden nedan ger ett exempel på klorofyllsituationen i norra östersjön den 3 augusti 2011 och visar också på teknikens styrka, d.v.s att man kan få en komplett överblicksbild och ett mycket bra komplement till fältprovtagning.